Idus

Alla inlägg den 29 april 2008

Av Ida - 29 april 2008 14:08

Allt började onsdagen den 23/4 med att jag tyckte att jag hade lite väl vattninga flytningar..Trängde bort det och sa inget till Peter förens på em. Han tyckte jag skulle ringa till förlossningen. Men jag ville inte.

På kvällen rann det mer och mer och vid 23 tiden ringde jag bort, de undrade varför jag inte ringt tidigare men jag sa att jag inte varit säker på att det varit vattnet. Jag fick tid på förlossningen 8.30 dagen efter. Men skulle jag få värkar skulle vi åka bort tidigt för det kunde gå snabbt.

Efter ett par timmar hade jag värkar var 5 min men de gjorde inte jätte ont. Jag ringde in och de tyckte vi skulle komma in. Mamma och pappa kom upp till Wictor som sov.

Vid 2 var vi inne, jag fick lavemang och sen visade de oss in till förlossningsrummet där jag fick antibiotika för tidigvattnen avgång. Värkarna kom och gick, ibland avtog dem. KL 7 när dagpersonalen kom undersökte de mig och jag var öppen 3 cm. Jag fick mer antibiotika och även bada. I badet tillltog värkrna och jag ville upp.

Barnmorskan tyckte vi skulle sätta in värkstimulerande dropp för att få fart på det hela. Jag sa att jag ville tänka lite på det och efter att jag och Peter pratat om det så sa jag att jag ville.

Vi hade varit vakna så länge och började bli trötta och jag ville inte vara helt slut när bebisen väl kom. Sen ville vi ju träffa den lille med :-D

Jag sa att jag ville ha lustgasen redo för jag det hur det kan tillta när droppet börjar verka.

Jag hade lustgasen redo och kl 12 (var öppen 4cm) satte de in droppet. De började tillta direkt och efter en stund så blev jag och lustgasen bästisar :-D

Jag hade svårt att ta värkarna när jag låg ner men ville inte stå upp då jag blev yr av lustgasen.

Jag satte mig gränsle över en stol och det kändes bra.  Kl 13 undersöktes jag igen och var öppen 5 cm, de höjde droppet och det började göra rejält ont. Strax innan 14(var öppen 6 cm)så gjorde så ont att jag kännde att jag ville ha ryggbedövning. Men i och med att jag sagt innan att jag helst ville klara mig med lustgasen så kom vi överens om att jag skulle kämpa på till kl 15 och hade det inte hänt mycket mer till dess så skulle de ringa narkos.

Strax efter 14 höll jag på att gå av på mitten de höjde lustgasen och jag grät av smärta och ville inte mer! Sen gick allt snabbt jag ställde mig upp fick krystvärkar de hjälpte mig upp på sängen, la mig på sidan. 3 krystvärkar och 14.51 var Maja född.


Det gjorde 100 ggr ondare denna gången men jag kände att jag var med och vid medvetandet.

Moderkakan ville inte komma ut så de satte akupunktur nålar i stortån och lilltån och även på ena smalbenet som gjorde så in i helvetes ont!!!!. Jag fick värmdedyna på magen, de klämde på magen och Maja ammades.

efter 1 timme gav den ändå med sig och kom ut av sig själv så de behöves inte operation!!

 Sen var jag snabbt upp på benen och har mått jätte bra, ammningen fungerar super , hon äter väldigt ofta men det gör mig ingenting :-D



Av Ida - 29 april 2008 13:59

Ja nu börjar det kännas att man är tvåbarnsmamma, Wictor visar mer och mer trots. Han behöver ju nu dela på vår uppmärksamhet och det märks.

Vi försöker vara lugna och ta det lugnt med honom men ibland brister det och vi blir galna på honom! Det går ju såklart snabbt över...

Wictor måste ju lära sig att de är 2 nu, att mamma inte kan när hon amma och att Maja inte är någon docka. Det kan vara hårt för vår lillemna men tyvärr en nödvändig lärdom för att allt ska funka!


Inatt har jag och Maja sovit nere i igen men natten som kommer "flyttar" vi upp till pojkarna :-D

Anledningen till att vi sovit nere är för att Wictor ska få sin sömn och även Peter så att han ska orka med Wictor om dagarna.

Men i natt har Maja sovit så bra och vi känner att vi är i kapp med sömn :-D


I morgon bär det till Karlskrona igen för att kolla Majas höfter fick tid kl 13 så hela dagen lär ju gå till det ;-)

På torsdag kommer min ANNA, så längesen nu!


Idag är det dags för farmor att snosa Maja och har vi tur dyker även Lauris upp. Ska bli kul att träffa henne, känns längesen nu, hahaha!


Jag och Peter kan inte fatta att det blev en flicka, fast att Peter sagt helatiden att det var en tjej så kan vi inte få in det. Vi säger han allt som oftast till henne. Och namn har hon massa olika. Senast idag när jag pratade med Anna, sa jag Malva om henne! :-D


Ovido - Quiz & Flashcards