I morgon startar höstterminen..vi tittar igenom vårt schema och fast att barnen får många timmar hos dagmamman är jag nöjd. Jag har bra schema och vi får mycket tillsammans tid på kvällarna eller om man så vill. Tid för träning till oss båda.

Jag ska träna 1 gång i veckan. Får inte träna mer av olika anledningar.

Peter ha nära till gymmet och om han vill skulle han kunna få in träning många kvällar i veckan.

Vi har haft en jätte trevlig eftermiddag/kväll allihopa hos Peters bror med familj. Ett jätte bra avslut på denna semester.

Hoppas att det ska gå bra att få upp barnen i morgon kl 6 (!!!)

Varken Wictor eller Maja vill till dagmamman, i morgon är det reserv dagmamman som varje måndag. Hon är kanon med och de gillar henne. Men de vill inte, vet dock att de kommer att gilla det när de väl kommit dit.

I morgon blir det ju då inte massa inlägg på förmiddagen då jag kommer slita på jobbet :-)

Eller som Maja säger tosor.

Vår lilla Loppa har förvandlats från det skrikiga bestämda lilla dam hon var till en fortfarande bestämd dam men också en pratkvarn utan dess like. Som gärna talar om att hon gillar om oss. Säger till storebror att han är snäll när hon får låna något av honom.

9 ordsmeningar pratar hon ofta. Vi är glada över det då vi vet hur mycket Wictor kämpar med sitt tal.

Nu till tosor, Maja har nu i 3 veckor varit blöjfri. Vi körde på med både dag och natt direkt och hon har klarat det jätte bra!

Härom dagen bytte jag lösenord på min hotmail....

Tror ni inte jag glömmer bort det?!?!?!?!?!

4 års trots

Just nu passar det sig inte alls att skriva detta inlägg. Wictor,lilleman ligger i soffan här och myser till Musses klubbhus. Den finaste underbaraste lille kille!

MEN sen vänder det snabbt om det vill sig riktigt illa. Han förvandlas till ett monster. Monsterminen i form att ett elakt leende pryder hans annars fina, söta ansikte. Man kan skymta djävulshornen i pannan och man vet att helvetet snart bryter ut!!   

Då går det inte att prata med honom han bara ska eller INTE ska. Alla moment blir en kamp, ska inte in i bilen och sen absolut inte ur den. Ska inte klä på sig, blir gelegubbe. Absolut inte borsta tänderna, hjälper pappa är det absolut mamma som ska göra det. Det Maja leker med ska Wictor ha.

Får han inte som han vill springer han sin väg....ibland kommer en ARG mamma efter i en rasande fart...

"En del barn är alldeles ovanligt trotsiga, envisa, krävande och utmanande. De barnen är inte sällan tidigt utvecklade och är starka, fantasifulla och begåvade. De utmanar ständigt sina föräldrar (men brukar vara lätta att ha att göra med på dagis). Därför är det svårt och slitsamt att vara föräldrar till dem. Periodvis kan de skapa kaos och förtvivlan i familjen och de kräver ett extra starkt motstånd.

Föräldrar till extra krävande barn kan få tankar om att barnet kan vara ett så kallat bokstavsbarn. Men barn som är jobbiga hemma och snälla borta har inte någon störning. "

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=44&Trots

När vi tar upp det med dagmamman kan hon inte förstå att vi har sådana bekymmer hemma med vår fina Wictor. Tur att han sköter sig och är den fina killen borta i allafall.

I går i bilen efter en JÄKLA pärs med honom på IKEA sa jag till Peter att jag komme knappt i håg hur Wictor var innan. Men det vet jag ju..precis så som han är på morgonen. När han kommer upp vill kramas och bara vara med sin mamma. Ja det är mest med sin mamma, men det är också mest hon som skriker och blir argast.

"Att tänka på

• Ett trotsigt barn behöver motstånd. Det är inte fel att våga sätta stopp, bli arg och hindra barnet. Det är tvärtom viktigt, genom att ge motstånd hjälper vi barnet framåt i utvecklingen. Därmed inte sagt att vi måste ta alla konflikter - det kan bli outhärdligt många. Ibland måste vi  "välja våra krig".
• Mitt i en intensiv trotsperiod känns det som att den aldrig kommer att ta slut. Men den tar slut och ofta följs trotsperioden av en ovanligt lugn period.
• Det är svårt att vara lugn och konsekvent när det stormar som värst. Det är naturligt att man som förälder växlar mellan att hota, skrika, straffa, övertala, gråta och muta. Det mår barnet inte dåligt av.
• Barn är olika. En del gråter istället för att skrika då de trotsar. Därför kan vi inte alltid behandla syskon på samma sätt.
• Det kan vara lugnande och tröstande att prata med andra föräldrar med barn i samma ålder. Många tror att de är ensamma om att ha ett "omöjligt" barn och känner sig misslyckade.
• Om du känner att du inte orkar med situationen, kontakta bvc och be att få tala med bvc-psykologen eller kontakta din BUP-mottagning."

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=44&Trots

 Bra tips tycker jag! Wictors trots började då han fyllde 4 år,det var verkligen som att går från att vara lätt och go till att dagen efter bli trots monstert!

Jag tyckte 2/3 års trotsen var jobbig men detta är inte i närheten. Nu kan han tjabba emot och säga dumma saker. Retas med att säga "dumma mamma" ett X antal ggr på raken.

Men lika snabbt som den kom vet jag att den kan försvinna!

Vår fina fina Wictor som vi älskar SÅ mycket!!  

I morgon drar vi igång i gen, 2 heltids arbetande föräldrar och 2 barn som kommer vara hos dagmamman långa dagar. Barnen lider inte, de trivs verkligen hos sin dagmamma. Bättre kunde de inte ha det. Nu ska även deras kusin Frida börja där, det blir kul!

Jag vaknade tidigt tryck i skallen och nack värk.....börjar gå min på nerverna detta helt allvarligt!

I går hade jag ont, hade bara tagit alvedon och ipren 1 gång. Känns ju inte bra att proppa sig med medecin hela dagarna....Det kan väl inte vara bra??

Jag gick upp och la mig i soffan. Gillar att göra det när det är alldeles tyst och ingen är vaken,. Sen kommer barnen tassande en efter en. Peter får jag oftast väcka, han gillar att sova.

Han kan lägga sig at sova var som helst nästan. Jag har svårt att somna på dagarna och skulle jag göra det vaknar jag helt groggig och kan inte somna på kvällen sen. Så det är bäst att låta bli.