Igår städade jag lite av mormors lägenhet och tog ytteliggare massa grejer... Tycker det är så svårt att inte ta. Det är så mycket minnen bakom allt och det luktar goa mormor. Men jag tar hellre lite för mycket och gör av med det efterhand som jag själv vill.

I förrgår fick jag verkligen en enorm längtan efter mormor, eller fattade att jag aldrig mer kommer att träffa henne ( i detta livet i allafall). sa till Peter i går att tänk att vi aldrig mer kommer att äta hennes goda mat, inte få smaka hennes goda brysselkex(Wictor älskade dem),"hälla" oss i hennes säng(hon köpte extra bred säng när hon flyttade för att jag och Peter skulle kunna ligga iden när vi kom dit :-) ), inga mer shoppingturer,Inte mer få höra "ni tar väl hand om Wictor, det vet jag att ni gör",Aldrig mer höra henne sjunga, inga mer "Ni vet att ni får komma när ni vill" avslut när vi pratade i telefon och inga mer pratstunder om allt med min underbaraste mormor!

Hon sjöng ofta för oss:

Jag satte glasögon på min näsa, jag skulle se om jag kunde läsa.

Jag läste så att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig.

SAKNAR SÅÅÅÅÅ MYCKET!

Igår kväll kom min lillebror och hans kompis Putte hit, vi beställde pizza och spela spelet Peter fick i 30 årsdags present. Med andra ord hette det, jätte kul!